Jag kan vänja mig

Första dagen på resten av mitt liv. Första dagen i mitt nya liv. Jag kliver ut renad, fri. Det är nytt, skört, sårbart, men jag kan känna friheten och jag vet att jag kan vänja mig.

Vad jag än väljer att göra, vad som än händer är det alltid mitt val. Friheten är inte kopplad till yttre faktorer. Den skapar jag inom mig, oavsett. Min frihet äger bara jag.

/ J

johannahedstrom.com

Mer av allt

Mer liv, mer kärlek, mer rädsla. Allt är mer av allt. Försöker att inte värdera eller ”fixa till” saker när jag går igenom de tuffa passagerna, utan bara låta det vara som det är. Jag kommer snabbare igenom på det viset, men det är sannerligen en utmaning. Rör mig vidare och igenom.  / J

Läs mer om boken som kommer i höst

Röra vid livet

Gilla läget. Nytt läge, i ordets fulla bemärkelse. Påminner mig om att inget är en slump, att jag alltid är precis där jag ska vara. Vill lära mig att leva utan garantier. Det blir extra påtagligt när jag tar steg ut på okänd mark och låter mig ledas enbart av känslan. Som att röra mig utan ögon. Öppnar mig, sträcker mig ut och rör vid livet. Vet att jag har så mycket att vinna. Vågar jag möta det oförutsedda?

/ J

Vara precis den jag är

Att ge ut min bok är sannerligen en förändringsprocess. Jag tvingas ställa alla mina rädslor mot väggen. Det finns ingen enkel väg förbi, men jag har velat det här så starkt och så länge att det bara varit att välja mellan möta rädslorna eller fortsätta kura i en begränsad värld. Jag kan säga att det sistnämnda inte är ett alternativ längre.

Min största utmaning på resan genom förändring är nog att lära mig lyssna till magkänslan och bortse från vad jag tror att omgivningen förväntar sig av mig. När jag kikar tillbaka i backspegeln inser jag hur mycket jag låtit andra styra över mina val. Jag inser också vilken enorm utmaning jag tar mig an för att ta mig ur dessa mönster. Vanans makt är stor.

En sak jag upptäckt är att egentid har blivit allt viktigare för mig. Jag behöver tiden och lugnet för att i min takt kunna lyssna in kroppens signaler och lära mig tolka dess språk. Det har varit ovant att börja ge mig själv det utrymmet, men i dagsläget är det helt nödvändigt. Rösterna från det förgångna försöker protestera. ”Kan du göra så, bara ha en massa tid med dig själv och vara så onyttig?” Men jag framhärdar att ”Ja, det kan jag”.

Min kropp är ett fantastiskt redskap på vägen till att bli en mer självständig och självtänkande individ. Den ”talar om” vad som gäller. Är jag på väg in på ett spår styrt av gamla konventioner så vägrar den bokstavligen att röra sig ett steg till. Den vill verkligen ha min uppmärksamhet och tala om vad som gäller. På så vis har jag inte något val.

Under hela mitt liv har jag lyckats kämpa emot impulserna av att vilja ge mer tid till mig själv. Jag har varit rädd för att ses som asocial, tråkig och kanske också har jag varit rädd att jag skulle missa något viktigt som andra fick ta del av. I det här samhället handlar det ju om att hänga med i tempot och göra de ”rätta” sakerna, men min kropp ställer inte längre upp på det. Den vill att jag gör det rätta för mig och inte vad några normer säger att jag ska göra. Det skulle kunna skrämma mig när min kropp vägrar lyda mig men jag har börjat förstå att den är en gåva. Jag tvingas att lyssna på den. Och när jag väl gör det så är det som att allt faller på plats både för min egen del och i mötet med omvärlden. Allt är som det ska vara och jag mår fantastiskt bra, om jag väljer att se det så.

Så, min bok håller mig levande och levande är det som jag trots allt föredrar att vara, vad det än kräver att jag möter för rädslor på vägen.

Allt gott / Johanna

Ge plats för nya intryck

Vilodag idag. Smälta och ge plats för nya intryck. Manuset vilar ett par veckor. Ändå kunde jag inte låta bli öppna dokumentet och lägga in en liten twist, som dök upp i mitt huvud sent i går kväll. Jag vet att det kommer en dag då jag måste klippa navelsträngen och bestämma mig för att boken är klar. Klar kommer den förstås aldrig att bli. Jag kommer att hitta saker som jag kunde gjort annorlunda, men det är väl precis som med livet självt antar jag. I ett givet läge är det dags att bestämma sig för att släppa och gå vidare.

/ Johanna

Drömmar går i uppfyllelse

Så är jag igång. Har kommit så pass långt i min process att jag vågar kliva ut i ljuset och säga att – Nu händer det! I höst ger jag ut min första bok, en dröm sedan många år tillbaka.

Har varit på väg ett otal gånger genom åren men inte riktigt haft tron på mig själv. Så, för drygt ett år sedan, kom den till mig, idén, och det var bara att sätta igång att skriva. Som jag hade längtat! Och vilken känsla att bara få överlämna mig till flödet.

Storyn kom på pränt ganska snabbt. Därefter har det varit en process att i omgångar låta den vila för att ta tag i den på nytt. Semestertider är tider då jag helt kan gå in i processen och lagom till den här semestern fick jag tillbaka utlåtandet från min lektör, vilket inspirerade mig att gå in i min skrivarbubbla och slutföra projektet. Nu är det endast fråga om finjusteringar innan jag går in i nästa spännande skede – utgivningsfasen. Just nu gör jag research bland olika förlag och möjligheterna är många. I dag finns det fantastiska möjligheter för egenutgivare och jag är så sugen på att kasta mig in i den processen.

Det jag lärt mig under den här resan är att min framgång är helt upp till mig. Redskapen och möjligheterna finns, om jag är redo. Det har krävts mycket mod att ta mina olika steg men när jag väl gjort det är det fantastiskt att upptäcka att jag kan och att det är jag som har kontrollen över mitt liv. Det sitter i huvudet alltihop.

Här på bloggen kommer jag att dela med mig av min väg till utgivning, som är planerad till i höst. Nu vet jag att det kommer att hända. Och varför vet jag det? Jo, det är för att jag vet att jag har redskapen och att det är bara jag som kan se till att det händer.

På min webbplats, johannahedstrom.com, kan du läsa mer om boken. Där kommer du också att kunna beställa den i höst.

Allt gott! Vi hörs vidare.
/ Johanna