Något nytt

Julafton. En dag som alla andra, egentligen. Den blir vad jag gör den till. Den blir vad jag lägger in i den. Varken mer eller mindre.

Jag konstaterar att allt är bra, att jag har allt jag någonsin kan önska, alla förutsättningar och möjligheter. De ligger och väntar på att jag ska släppa in dem i min tanke.

Men hur hanterar jag och förhåller mig till att ha världen för mina fötter? Jag är ju van vid att alltid ha något att sträva emot och längta efter. Vanan sitter djupt, men är den verkligen relevant längre? Om allt nu är bra vad finns då mer att uppnå? Ska jag över huvud taget fortsätta sträva framåt eller är den ambitionen förverkad?

Jag undrar, slutar jag att existera om jag ger upp kampen eller kommer något annat, något nytt som jag ännu inte kunnat föreställa mig? Kanske ska jag bara låta livet hända och ta emot det, utan garantier. Vågar jag invänta och se? Med den insikten finns nog inte längre något alternativ.

Allt gott i julaftonskvällen
/ Johanna

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
0Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.