Går inte att se eller ta på

Känner mig lite som en främmande fågel. Hör jag hemma här? Flyter med och försöker ändå bevara mig själv i företeelsen. Tänker att jag kanske kan få vara precis den jag är i sammanhanget ändå. Men det spelar ingen roll för jag tänker ändå vara det.

Andas och åker med. Förändringen är fysiskt påtaglig, en lätt olustig känsla. Väljer ändå att röra mig vidare, framåt. Behöver jag veta vart jag är på väg? Nej, mitt mål är inte av fysisk art. Det går inte att se eller ta på, heller inte att beskriva. Mitt mål är att bevara det som är jag, oavsett vad som sker runtomkring mig. Det är att leva i förändring.

/ J

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
0Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.