Då kopplar jag in tilliten

DSC_0135_blogg

För att komma vidare måste hinder undanröjas. ”När kommer du fram?”, var det någon som undrade. ”Aldrig”, tänker jag. Livet är en ständigt pågående resa.

Jag kan göra framsteg. Jag kan känna mig som drottning över mitt liv, odödlig, osårbar. Jag kan lyftas av kraften i mig till oanade höjder. Då har jag nått en platå där jag kan vila en stund. Vila och njuta av mina segrar. Då kan jag slappna av och sänka min gard, medveten om att det är bara en tidsfråga innan det är dags för nya utmaningar.

Mina framsteg öppnar för nya bottnar i mig att komma till ytan. Nya lager av sparat skräp som ska rensas ut. Det är inget steg tillbaka, även om smärtan kan tyckas göra mer ont än någonsin. Det är ett steg igenom och vidare. Det är då jag kopplar in tilliten och säger till mig själv att ”detta kommer också att gå över”. Om jag vågar möta smärtan och vara i den, vet jag att jag snart passerat igenom. Väjer jag för den då vet jag att jag kommer att möta den om och om igen, till den dag jag är redo att släppa.

/ Johanna

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
2Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.