En angenäm plats att befinna mig på

DSC_0198_blogg

Resan går vidare. Lämnar bakom mig det som inte längre fyller någon funktion, det som var en utfyllnad i väntan på något bättre. Känns tomt och ovant, men vet att det är precis som det ska vara. Så jag försöker att inte värdera utan bara se på det konstatera att det är som det är, varken mer eller mindre.

Går framåt och gör det som faller mig in, bara gör. Ifrågasätter inte utan agerar utifrån känslan. Det är nytt och det är ovant, men jag vill ju komma framåt, så det är bara att vifta bort alla andra tankar och agera. Vad kan jag förlora? Jag har mitt värde alltid, alltid. Det är bara obekant och det kan jag leva med. Att vara öppen för något nytt kan till och med vara en skön känsla. Det kan i vart fall inte vara värre än alternativet, att vara fånge i mönster och begränsningar, så det finns bara att vinna.

Vänjer mig vid det öppna, det nya och ovana och finner att det är en ganska angenäm plats att befinna mig på. Jag är fri.

/ Johanna

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
0Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.