Adventsskymning

DSC_0134_blogg DSC_0130_blogg

Tomtens dag och saffransmuffins. Det är advent. Tid att tända ljus och vårda insidan. Tankarna går.

Frågorna är många. Jag undrar, varför är det så ofta lättare att fokusera på de negativa krafterna omkring oss och låta dem styra? Varför överlämnar vi vår kraft till yttre omständigheter över huvud taget? Varför bryr vi oss om vad andra tycker och tänker om det vi gör? Varför har vi ett behov av att alls tycka och tänka om andra, döma? Varför ska vi jämföra oss, mäta och tävla, utifrån någon slags skala av vad som är bättre och sämre?

Det måste ju handla om att vi inte tycker att vi är nog, att vi inte är tillräckliga utan måste ha bevis för att vi är bättre än grannen. Hur blev det så? Varför kan vi inte bara få vara på olika sätt utan att det är ett hot? Vi skulle ju så enkelt kunna lita till vår kraft och förmåga och på ett självklart sätt använda oss av den, för att vi älskar att göra det och inte för att bevisa något för omgivningen. Vi besitter ju förmågan att välja, välja våra handlingar och våra tankar om oss själva och andra.

Hela resonemanget är egentligen obegripligt, men jag är själv i högsta grad en av dem jag beskriver. Jag anser mig i alla fall vara under ”utbildning”, på väg, träget vandrande framåt, driven av längtan efter det enkla, rena och det sanna. Och stunderna jag skördar är värda all möda, när jag får uppleva närvaron i nuet och mötet med mig själv och mitt eget godkännande. Jag vill vara en god kraft i världen.

Så jag tänder ett ljus i advent, för mig och därigenom för alla människor på den här planeten, för dig också.

Önskar dig allt gott / Johanna

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
0Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email

2 svar på ”Adventsskymning”

  1. Vi är alla under utbildning tänker jag. Alla har vi mycket att lära under vandringen här på jorden. Vi lär oss allt eftersom.
    Men varför jämföra oss med andra? Varför är det så viktigt? Vad är det som driver oss? Är det kanske det som på något vis får oss att driva utvecklingen framåt? Om det ändå handlade om att utveckla goda saker då är det väl en god sak att ”tävla” i att vara bättre än någon annan. Men nu, när vi ”tävlar” i att vara bäst i materiella saker, finast, vackrast, mest överlägsen osv. Då blir tävlingen förgörande för oss.

    1. Ja, och vem avgör vad som är bättre än det andra? Är det inte bara på olika sätt, det som fungerar bäst för den enskilde utifrån dens behov? Vi kanske försöker jämföra något som är omöjligt att jämföra och på så vis aldrig kommer att känna oss tillfredsställda…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.