Vågens egen rörelse

Livets egen rörelse
Livets egen rörelse

Så har jag hitta min morgonplats nere vid vattnet. Strax bakom mig hör jag bruset från forsen. Framför mig flyter det lugnt och stilla. Solen skiner från en klarblå himmel. Här i halvskuggan, under lönnarna, är temperaturen riktigt behaglig.

De här dagarna på Ramnäs herrgård går i bara-varats tecken. Prövar på att varken forcera eller  hålla tillbaka, utan istället låta det vara som det är, för att ta reda på vad som händer då, som ett experiment. Har en känsla av att jag under mitt liv ägnat allt för mycket kraft åt att skynda på saker och vilja för mycket, vilket snarare haft en motsatt effekt. Nu väljer jag istället att lyssna in flödet, livets egen rytm, och försöka följa den. För hur skulle det se ut om surfaren försökte kontrollera vågen? Det skulle sluta i katastrof. Nej, hen har bara att gilla läget och hitta vågens egen rörelse. Så varför skulle det inte vara så med livet självt? På samma sätt som surfaren låter jag min andning gå ner i tempo och lyssnar till min egen inre rytm, till vågen, varken skynda på eller hålla tillbaka. Öppnar fri passage.

Fri från vardagens mönster väljer jag nu att möta mig själv de här dagarna. Vet att det finns så mycket att upptäcka, slumrande inom mig, så jag ger mig utrymmet och tillåter allt att bli synligt. Inga tankar är rätt eller fel. De bara är och de står för något. Inget är en tillfällighet.

/ Johanna

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
0Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.