Man kanske måste bli 50…

… för att verkligen fatta.

Känner bara tacksamhet över att ha hittat min väg. Jag har äntligen ett liv, vilket jag förstås alltid haft, men insett först på sista tiden. Har insett det perfekta i det operfekta. Jag är den jag är och det räcker alldeles utmärkt.

Jag är tacksam för att jag insett att:

  • jag duger som jag är
  • jag gör precis som jag vill och har lust
  • jag har makten att påverka mitt liv
  • jag alltid har ett val
  • jag kan nå mina mål, med hjälp av ett stort mått tålamod, tro på mig själv och att aldrig låta ett misslyckande stoppa mig
  • ”misslyckande” är en förutsättning för att nå framgång
  • jag förtjänar att lyckas
  • jag förtjänar att ha ett kreativt och utvecklande liv på alla plan
  • jag förtjänar att njuta av livets goda och överflöd
  • kärleken räcker till alla bara vi knäcker koden

Listan kan förstås göras oändligt lång. Hjälp mig att bygga på den!

Kram / Johanna

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
13Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email

Ett svar på ”Man kanske måste bli 50…”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.